![\"\"](\"http:\/\/ffyh.unc.edu.ar\/comitesolidaridad\/wp-content\/uploads\/sites\/36\/2021\/11\/WhatsApp-Image-2021-11-09-at-13.15.27.jpeg\")
<\/p>\nSebasti\u00e1n Moro f\u00f6dd i Mendoza, Argentina den 14 maj 1979, censurerad och f\u00f6rf\u00f6ljd av makten. Han \u00e4r ett komplett och tragisk exempel p\u00e5 att journalister som engagerar sig i m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och sociala kamper i Latinamerika fortfarande \u00e4r oumb\u00e4rliga f\u00f6r folken.<\/p>\n
<\/p>\n
Sebastian arbetade f\u00f6r Radio Nacional en lokalradio i Mendoza-Argentina. Han skrev om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter ur ett \u00f6vergripande perspektiv och bevakade processerna f\u00f6r gruppen Juicios Mendoza. Hans examensarbete hade som tema just dessa processer som han f\u00f6ljde. I Argentina tog makten politiska blocken<\/p>\n
Cambiemos 2015 och flera journalister avskedades av ekonomiska eller politiska sk\u00e4l.<\/p>\n
Sebastians nyfikenhet v\u00e4cktes av f\u00f6r\u00e4ndringsprocessen ledd av Evo Morales och \u00c1lvaro Garc\u00eda Linera i Bolivia. I februari 2018 \u00e5kte han f\u00f6r att bos\u00e4tta sig i Bolivia.<\/p>\n
D\u00e4r fick han jobb inom den gemensamma fackliga f\u00f6rbundet f\u00f6r bondearbetare (CSUTCB), som chefredakt\u00f6r f\u00f6r tidningen Prensa Rural och v\u00e4rd f\u00f6r ett program p\u00e5 Radio Comunidad. Han var \u00e4ven korrespondent f\u00f6r tidningen P\u00e1gina 12 d\u00e4r<\/p>\n
Sebastian skrev ett dussin artiklar om processen efter valet den 20 oktober 2019 som ledde till statskuppen. Vid den tidpunkten intervjuades han av argentinska medier men \u00e4ven fr\u00e5n flera andra sydamerikanska l\u00e4nder, han var den f\u00f6rsta varningsr\u00f6st om den odemokratiska uppviglingen.<\/p>\n
I en intervju p\u00e5 TV Canal 9 Litoral den 7 november 2019 rapporterade Sebasti\u00e1n om de \u201ckontinuerliga konfrontationerna\u201d och f\u00f6rlamningen av landet som oppositionsgrupperna utf\u00f6rde. Han informerade om hur olika sektorer organiserade v\u00e5lds\u00e5tg\u00e4rder och f\u00f6rd\u00f6mde dessa radikaliserade gruppers metoder. Dessa stormtrupper var ungdomsf\u00f6rbund f\u00f6r Comite Civico Cruce\u00f1ista (medborgerliga kommitt\u00e9erna i staden Santa Cruz).<\/p>\n
Den mest uppm\u00e4rksammade attacken gjordes mot Patricia Arce (borgm\u00e4staren i Vinto) n\u00e4r hon kidnappades och borgm\u00e4starens kontor sattes i brand och hela byggnaden f\u00f6rst\u00f6rdes. De tog henne till en isolerad plats d\u00e4r hon f\u00f6rnedrades och<\/p>\n
torterades i flera timmar. Rasistiska handlingar och diskurser som ans\u00e5gs begravda i Bolivia kom fram i ljuset och hade \u00e5teruppst\u00e5tt\u201d.<\/p>\n
\u201cSebastian blev den f\u00f6rsta journalisten i v\u00e4rlden som tillk\u00e4nnager och f\u00f6rd\u00f6mer statskuppen och \u00e4r i hans tur deras f\u00f6rsta d\u00f6dliga offer\u201d, s\u00e4ger hans mamma Raquel Rocchietti och hans systrar Melody och Penelope.<\/p>\n
L\u00f6rdagen den 9 november, kv\u00e4llen f\u00f6re statskuppen som skulle installera Jeanine A\u00f1ez till makten, ber\u00e4ttade Sebasti\u00e1n f\u00f6r dem via WhatsApp att kuppg\u00e4ngen hade vunnit gatorna i La Paz och tagit CSUTCB:s h\u00f6gkvarter. Han ber\u00e4ttade ocks\u00e5 f\u00f6r dem hur de arresterade, band och torterade Jos\u00e9 Aramayo, hans direkta chef och generaldirekt\u00f6r f\u00f6r f\u00f6rbundets media. Jos\u00e9 fick utst\u00e5 misshandeln i flera timmar och blev r\u00e4ddad fr\u00e5n en lynchning i sista minuten.<\/p>\n
Sebasti\u00e1n \u00e5terv\u00e4nde till sin l\u00e4genhet, d\u00e4r han avslutade en artikel f\u00f6r Pagina 12 och ber\u00e4ttade f\u00f6r dem att han skulle g\u00e5 ut \u201cf\u00f6r att koppla av en stund\u201d, eftersom han visste att han n\u00e4sta dag skulle ha mycket arbete.<\/p>\n
I s\u00f6ndags efter flera timmars f\u00f6rg\u00e4ves f\u00f6rs\u00f6k att kommunicera med Sebasti\u00e1n, bad familjen Moro en n\u00e4ra v\u00e4n att leta reda p\u00e5 honom. Den personen idag med skyddad identitet- hittade honom i sin s\u00e4ng, halvt medvetsl\u00f6s och med m\u00e4rken av slag. I rummet fanns ocks\u00e5 n\u00e5gra stolar omkullkastade p\u00e5 golvet. Sebasti\u00e1n lades in p\u00e5 en privat klinik, d\u00e4r han f\u00f6ll i koma. Penelope hans syster anl\u00e4nde till La Paz m\u00e5ndagen den 11:e, n\u00e4r Evo Morales redan hade avg\u00e5tt och motst\u00e5ndarna plundrade hans bostad. P\u00e5 kliniken informerade de henne om att brodern hade drabbats av en<\/p>\n
livshotande ischemisk cerebrovaskul\u00e4r olycka (CVA).<\/p>\n
Hon fotograferade m\u00e4rkena p\u00e5 hans kropp, som samma l\u00e4kare tillskrev en misshandel. Raquel och M\u00e9lody anl\u00e4nde till Bolivia den 13. Sebasti\u00e1ns kliniska bild f\u00f6rs\u00e4mrades och vid midnatt l\u00f6rdagen den 16:e dog han. Under de sju dagar som hans v\u00e5nda varade \u00e5terfick han inte medvetandet.<\/p>\n
Tv\u00e5 dagar tidigare hade den verkst\u00e4llande makten under ledning av A\u00f1ez utf\u00e4rdat dekretet 4078 som befriade polis och milit\u00e4r personal fr\u00e5n straffansvar om de deltog i \u201coperationen f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla landets inre ordning\u201d. Dekretet har senare bed\u00f6mts ha varit som en \u201clicens f\u00f6r att d\u00f6da\u201d demonstranter som motsatte sig den transitoriska regimen. Under de f\u00f6ljande dagarna skulle de d\u00f6da r\u00e4knas i dussintals och de s\u00e5rades i hundratals.<\/p>\n
I detta sammanhang avr\u00e5dde l\u00e4karna p\u00e5 sanatoriet familjen Moro fr\u00e5n att kr\u00e4va Sebasti\u00e1ns obduktion, medan argentinska konsul\u00e4ra tj\u00e4nstem\u00e4n erbj\u00f6d dem alternativ: kremera honom och \u201cl\u00e4mna landet s\u00e5 snart som m\u00f6jligt\u201d eller begrava honom i en gemensam grav p\u00e5 en lokal kyrkog\u00e5rd. De argentinska diplomatiska myndigheterna f\u00f6rnekade m\u00f6jligheten att ett sjukv\u00e5rdsplan skulle kunna skicka tillbaka kroppen. Raquel, Penelope och Melody fruktade f\u00f6r sina egna liv och s\u00e4kerhet och tvingades acceptera kremering och \u00e5terv\u00e4nde till Argentina med<\/p>\n
Sebastians aska utan genomf\u00f6rd obduktion.<\/p>\n
Torsdagen den 14:e november 2019 kl. 20:32 hade d\u00e5varande argentinsk s\u00e4kerhets ministern Patricia Bullrich publicerat p\u00e5 sitt Twiterkonto @PatoBullrich: \u201cVi r\u00e4ddade de hotade argentinska journalisterna i #Bolivia, Tack @gendarmeria f\u00f6r det permanenta engagemanget\u201d. Minuter innan, i kanalen Todo Noticias hade hon uppgett \u201cVi lyckades f\u00e5 ut dem snabbt utan att det f\u00f6rekom n\u00e5gon form av v\u00e5ld mot<\/p>\n
dem. Garantierna f\u00f6r arbete p\u00e5 gatan ges inte. Vi st\u00e5r till f\u00f6rfogande f\u00f6r alla andra kr\u00f6nik\u00f6rer som \u00e4r p\u00e5 plats\u201d. Hennes uttalande inkluderade inte Sebasti\u00e1n, inte heller den argentinske fotojournalisten Facundo Molares Schonfeld, frihetsber\u00f6vad medan han lades in p\u00e5 ett sjukhus i Santa Cruz de la Sierra i en allvarligt h\u00e4lsotillst\u00e5nd. Han satt f\u00e4ngslad till den 28:e november 2020, efter demokratins \u00e5terst\u00e4llning i Bolivia.<\/p>\n
S\u00e5 fort familjen \u00e5terv\u00e4nde till Argentina med Sebasti\u00e1ns aska inledde hans mor och systrar en m\u00f6dosam kamp f\u00f6r sanning och r\u00e4ttvisa, som b\u00f6rjade med klagom\u00e5let till Inter-American Commission on Human Rights (IACHR). I sin \u00e5rsrapport f\u00f6r 2019 fr\u00e5n IACHR:s kontor f\u00f6r den s\u00e4rskilda rapport\u00f6ren f\u00f6r yttrandefriheten fastl\u00e5r, kapitlet \u201cA. Yttrandefriheten i samband med den politiska krisen efter valet i Bolivia \u201cs\u00e4ger: \u201c<\/p>\n
Bland de viktigaste kr\u00e4nkningarna av ut\u00f6vandet av yttrandefriheten och r\u00e4tten att f\u00e5 tillg\u00e5ng till offentlig information som registrerats, \u00e4r det m\u00f6jliga mordet p\u00e5 journalisten Sebasti\u00e1n Moro\u201d, bland annat 70 attacker mot journalister som unders\u00f6ktes i detta sammanhang. Dessutom ingick Mendoza-journalistens \u201cextrem tveksamma\u201d d\u00f6dsorsaksregister fr\u00e5n den argentinska kommissionen f\u00f6r solidaritet med det bolivianska folket, d\u00e4r m\u00e5nga indikationer n\u00e4mns att \u201chan led av en attack f\u00f6re den<\/p>\n
l\u00e5nga sm\u00e4rtsamma slut en vecka senare med hans bortg\u00e5ng\u201d.<\/p>\n
Likas\u00e5 presenterade familjen Moro klagom\u00e5l till den argentinska federal r\u00e4ttvisan s\u00e5 att Sebastians fall inkluderades som ett m\u00f6jligt brott mot m\u00e4nskligheten i m\u00e5len mot kupp-uppviglingen i Bolivia, baserat p\u00e5 den universella jurisdiktionen f\u00f6r utredning och lagf\u00f6ring av kr\u00e4nkningar. M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter behandlas i domstolarna i<\/p>\n
Buenos Aires, C\u00f3rdoba och Mendoza.<\/p>\n
Samtidigt ansl\u00f6t sig m\u00e5nga m\u00e4nniskor\u00e4ttsgrupper, fackf\u00f6reningar f\u00f6r pressarbetare, sociala och politiska ledare och journalister som \u00e5tagit sig att installera p\u00e5st\u00e5endet om utredning och r\u00e4ttvisa f\u00f6r Sebasti\u00e1n Moro. Idag \u00e4r Moro familjens liv en oupph\u00f6rlig resa genom institutionella milj\u00f6er, utrymmen f\u00f6r militans och media. Idag \u00e4r Raquel, Melody och Penelope motorn i ett p\u00e5st\u00e5ende som v\u00e4xer och inte kommer att upph\u00f6ra f\u00f6rr\u00e4n sanning och r\u00e4ttvisa uppn\u00e5s f\u00f6r Sebasti\u00e1n Moro.<\/p>\n
Den 8 november 2020 \u00e5terer\u00f6vrade det bolivianska folket demokratin ett \u00e5r efter att statskuppen begicks. I och med invigningen av Luis Arce Catacora och David<\/p>\n
Choquehuanca som president och vice i den plurinationella staten Bolivia, \u00e5terst\u00e4lldes lagligheten och m\u00f6jligheten att presentera Sebasti\u00e1n Moro-fallet inf\u00f6r den institutionella r\u00e4ttvisan i landet d\u00e4r hans liv ber\u00f6vades.<\/p>\n
I detta sammanhang kan slutrapporten fr\u00e5n den tv\u00e4rvetenskapliga gruppen av oberoende experter (GIEI) som unders\u00f6kte i Bolivia n\u00e4mnas med sitt uttalande: \u201cv\u00e5ldshandlingarna av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som intr\u00e4ffade mellan 1 september och 31 december 2019\u201d, tillsammans med massakrerna i Sacaba (14-15 november 2019, 27 d\u00f6da) och Senkata (19 november, minst 10 d\u00f6da) och andra<\/p>\n
v\u00e5ldshandlingar som tillskrivs kuppg\u00e4ngen, inkluderade den argentinska journalistens d\u00f6d.<\/p>\n
Den 3 september 2021, under den offentliga presentationen av GIEI-rapporten, utn\u00e4mnde president Arce sj\u00e4lv Sebasti\u00e1n Moro till de trettiosju offren f\u00f6r v\u00e5ldet fr\u00e5n h\u00f6gerkuppen, f\u00f6r vilka han utlovade r\u00e4ttvisa och gottg\u00f6relse. \u201cIdag hedrar vi minnet av alla d\u00f6dsfall under denna katastrofala period och \u00e4ven om de skyldiga aldrig gjorde det, ber vi p\u00e5 statens v\u00e4gnar om de drabbade familjens f\u00f6rl\u00e5telse och vi \u00e5tf\u00f6ljer deras sm\u00e4rta\u201d, sade den bolivianska statschefen.<\/p>\n
I juli f\u00f6rra \u00e5ret avsl\u00f6jade en utredning som genomf\u00f6rdes av den nuvarande argentinska ambassad\u00f6ren Ariel Basteiro att den tidigare presidenten Mauricio Macris regering inte bara var ovillig att definiera uppviglingen den 10 november 2019 som en statskupp, utan ocks\u00e5 st\u00f6dde den med transporten av krigsmateriel.<\/p>\n
Arkiverat hittades ett brev d\u00e4r den bolivianske generalen Jorge Terceros tackar bidraget av ammunition och f\u00f6rn\u00f6denheter var den tidigare ambassad\u00f6ren<\/p>\n
Normando \u00c1lvarez Garc\u00eda den samme som, medan Sebasti\u00e1n dog p\u00e5 en privatklinik i La Paz, inte uppfyllde sitt l\u00f6fte att hj\u00e4lpa till. En liknande l\u00e4ttja visade konsul\u00e4ra tj\u00e4nstem\u00e4n.<\/p>\n
Att hedra hans minne, n\u00e5 sanningen och g\u00f6ra r\u00e4ttvisa \u00e4r idag ett anspr\u00e5k fr\u00e5n samh\u00e4llet och en oavgjord fr\u00e5ga f\u00f6r de demokratiska staterna i b\u00e5da nationerna. Det \u00e4r absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt att nuvarande tj\u00e4nstem\u00e4n \u00f6vers\u00e4tter \u00e5taganden om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter till konkreta handlingar.<\/p>\n
Sebasti\u00e1n Moro f\u00f6ddes i Argentina under den civil-milit\u00e4ra diktaturen ledd av general Jorge Rafael Videla. <\/strong><\/p>\n Sebasti\u00e1n Moro m\u00f6rdades i Bolivia under statskuppen ledd av Luis Fernando Camacho, Carlos Mesa, Arturo Murillo och Janine A\u00f1ez.<\/strong><\/p>\n Sebasti\u00e1n Moro \u00e4gnade sitt arbete och liv \u00e5t kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, demokrati med j\u00e4mlikhet, minne, sanning och r\u00e4ttvisa.<\/strong><\/p>\n Nu tv\u00e5 \u00e5r senare \u00e4r det dags f\u00f6r r\u00e4ttvisa f\u00f6r Sebasti\u00e1n Moro.<\/strong><\/p>\n A trav\u00e9s de este formulario convocamos a organizaciones, personalidades e instituciones de Latinoam\u00e9rica y el mundo a sumarse al reclamo de justicia por el periodista argentino Sebasti\u00e1n Moro<\/strong> acompa\u00f1ando la lucha por Memoria, Verdad y Justicia para que pueda traducirse en juicio y castigo a los responsables de cr\u00edmenes de lesa humanidad, entre ellos treinta y siete homicidios durante el reciente golpe en Bolivia. Sebasti\u00e1n es una m\u00e1s de esas v\u00edctimas porque su trabajo como periodista expresaba un compromiso pol\u00edtico que esa dictadura en ciernes quer\u00eda silenciar y escarmentar.<\/p>\n
\n