Rättvisa för Sebastián Moro

Sebastián Moro född i Mendoza, Argentina den 14 maj 1979, censurerad och förföljd av makten. Han är ett komplett och tragisk exempel på att journalister som engagerar sig i mänskliga rättigheter och sociala kamper i Latinamerika fortfarande är oumbärliga för folken.

Sebastian arbetade för Radio Nacional en lokalradio i Mendoza-Argentina. Han skrev om mänskliga rättigheter ur ett övergripande perspektiv och bevakade processerna för gruppen Juicios Mendoza. Hans examensarbete hade som tema just dessa processer som han följde. I Argentina tog makten politiska blocken

Cambiemos 2015 och flera journalister avskedades av ekonomiska eller politiska skäl.

Sebastians nyfikenhet väcktes av förändringsprocessen ledd av Evo Morales och Álvaro García Linera i Bolivia. I februari 2018 åkte han för att bosätta sig i Bolivia.

Där fick han jobb inom den gemensamma fackliga förbundet för bondearbetare (CSUTCB), som chefredaktör för tidningen Prensa Rural och värd för ett program på Radio Comunidad. Han var även korrespondent för tidningen Página 12 där

Sebastian skrev ett dussin artiklar om processen efter valet den 20 oktober 2019 som ledde till statskuppen. Vid den tidpunkten intervjuades han av argentinska medier men även från flera andra sydamerikanska länder, han var den första varningsröst om den odemokratiska uppviglingen.

I en intervju på TV Canal 9 Litoral den 7 november 2019 rapporterade Sebastián om de “kontinuerliga konfrontationerna” och förlamningen av landet som oppositionsgrupperna utförde. Han informerade om hur olika sektorer organiserade våldsåtgärder och fördömde dessa radikaliserade gruppers metoder. Dessa stormtrupper var ungdomsförbund för Comite Civico Cruceñista (medborgerliga kommittéerna i staden Santa Cruz).

Den mest uppmärksammade attacken gjordes mot Patricia Arce (borgmästaren i Vinto) när hon kidnappades och borgmästarens kontor sattes i brand och hela byggnaden förstördes. De tog henne till en isolerad plats där hon förnedrades och

torterades i flera timmar. Rasistiska handlingar och diskurser som ansågs begravda i Bolivia kom fram i ljuset och hade återuppstått”.

“Sebastian blev den första journalisten i världen som tillkännager och fördömer statskuppen och är i hans tur deras första dödliga offer”, säger hans mamma Raquel Rocchietti och hans systrar Melody och Penelope.

Lördagen den 9 november, kvällen före statskuppen som skulle installera Jeanine Añez till makten, berättade Sebastián för dem via WhatsApp att kuppgängen hade vunnit gatorna i La Paz och tagit CSUTCB:s högkvarter. Han berättade också för dem hur de arresterade, band och torterade José Aramayo, hans direkta chef och generaldirektör för förbundets media. José fick utstå misshandeln i flera timmar och blev räddad från en lynchning i sista minuten.

Sebastián återvände till sin lägenhet, där han avslutade en artikel för Pagina 12 och berättade för dem att han skulle gå ut “för att koppla av en stund”, eftersom han visste att han nästa dag skulle ha mycket arbete.

I söndags efter flera timmars förgäves försök att kommunicera med Sebastián, bad familjen Moro en nära vän att leta reda på honom. Den personen idag med skyddad identitet- hittade honom i sin säng, halvt medvetslös och med märken av slag. I rummet fanns också några stolar omkullkastade på golvet. Sebastián lades in på en privat klinik, där han föll i koma. Penelope hans syster anlände till La Paz måndagen den 11:e, när Evo Morales redan hade avgått och motståndarna plundrade hans bostad. På kliniken informerade de henne om att brodern hade drabbats av en

livshotande ischemisk cerebrovaskulär olycka (CVA).

Hon fotograferade märkena på hans kropp, som samma läkare tillskrev en misshandel. Raquel och Mélody anlände till Bolivia den 13. Sebastiáns kliniska bild försämrades och vid midnatt lördagen den 16:e dog han. Under de sju dagar som hans vånda varade återfick han inte medvetandet.

Två dagar tidigare hade den verkställande makten under ledning av Añez utfärdat dekretet 4078 som befriade polis och militär personal från straffansvar om de deltog i “operationen för att återställa landets inre ordning”. Dekretet har senare bedömts ha varit som en “licens för att döda” demonstranter som motsatte sig den transitoriska regimen. Under de följande dagarna skulle de döda räknas i dussintals och de sårades i hundratals.

I detta sammanhang avrådde läkarna på sanatoriet familjen Moro från att kräva Sebastiáns obduktion, medan argentinska konsulära tjänstemän erbjöd dem alternativ: kremera honom och “lämna landet så snart som möjligt” eller begrava honom i en gemensam grav på en lokal kyrkogård. De argentinska diplomatiska myndigheterna förnekade möjligheten att ett sjukvårdsplan skulle kunna skicka tillbaka kroppen. Raquel, Penelope och Melody fruktade för sina egna liv och säkerhet och tvingades acceptera kremering och återvände till Argentina med

Sebastians aska utan genomförd obduktion.

Torsdagen den 14:e november 2019 kl. 20:32 hade dåvarande argentinsk säkerhets ministern Patricia Bullrich publicerat på sitt Twiterkonto @PatoBullrich: “Vi räddade de hotade argentinska journalisterna i #Bolivia, Tack @gendarmeria för det permanenta engagemanget”. Minuter innan, i kanalen Todo Noticias hade hon uppgett “Vi lyckades få ut dem snabbt utan att det förekom någon form av våld mot

dem. Garantierna för arbete på gatan ges inte. Vi står till förfogande för alla andra krönikörer som är på plats”. Hennes uttalande inkluderade inte Sebastián, inte heller den argentinske fotojournalisten Facundo Molares Schonfeld, frihetsberövad medan han lades in på ett sjukhus i Santa Cruz de la Sierra i en allvarligt hälsotillstånd. Han satt fängslad till den 28:e november 2020, efter demokratins återställning i Bolivia.

Så fort familjen återvände till Argentina med Sebastiáns aska inledde hans mor och systrar en mödosam kamp för sanning och rättvisa, som började med klagomålet till Inter-American Commission on Human Rights (IACHR). I sin årsrapport för 2019 från IACHR:s kontor för den särskilda rapportören för yttrandefriheten fastlår, kapitlet “A. Yttrandefriheten i samband med den politiska krisen efter valet i Bolivia “säger: “

Bland de viktigaste kränkningarna av utövandet av yttrandefriheten och rätten att få tillgång till offentlig information som registrerats, är det möjliga mordet på journalisten Sebastián Moro”, bland annat 70 attacker mot journalister som undersöktes i detta sammanhang. Dessutom ingick Mendoza-journalistens “extrem tveksamma” dödsorsaksregister från den argentinska kommissionen för solidaritet med det bolivianska folket, där många indikationer nämns att “han led av en attack före den

långa smärtsamma slut en vecka senare med hans bortgång”.

Likaså presenterade familjen Moro klagomål till den argentinska federal rättvisan så att Sebastians fall inkluderades som ett möjligt brott mot mänskligheten i målen mot kupp-uppviglingen i Bolivia, baserat på den universella jurisdiktionen för utredning och lagföring av kränkningar. Mänskliga rättigheter behandlas i domstolarna i

Buenos Aires, Córdoba och Mendoza.

Samtidigt anslöt sig många människorättsgrupper, fackföreningar för pressarbetare, sociala och politiska ledare och journalister som åtagit sig att installera påståendet om utredning och rättvisa för Sebastián Moro. Idag är Moro familjens liv en oupphörlig resa genom institutionella miljöer, utrymmen för militans och media. Idag är Raquel, Melody och Penelope motorn i ett påstående som växer och inte kommer att upphöra förrän sanning och rättvisa uppnås för Sebastián Moro.

Den 8 november 2020 återerövrade det bolivianska folket demokratin ett år efter att statskuppen begicks. I och med invigningen av Luis Arce Catacora och David

Choquehuanca som president och vice i den plurinationella staten Bolivia, återställdes lagligheten och möjligheten att presentera Sebastián Moro-fallet inför den institutionella rättvisan i landet där hans liv berövades.

I detta sammanhang kan slutrapporten från den tvärvetenskapliga gruppen av oberoende experter (GIEI) som undersökte i Bolivia nämnas med sitt uttalande: “våldshandlingarna av mänskliga rättigheter som inträffade mellan 1 september och 31 december 2019”, tillsammans med massakrerna i Sacaba (14-15 november 2019, 27 döda) och Senkata (19 november, minst 10 döda) och andra

våldshandlingar som tillskrivs kuppgängen, inkluderade den argentinska journalistens död.

Den 3 september 2021, under den offentliga presentationen av GIEI-rapporten, utnämnde president Arce själv Sebastián Moro till de trettiosju offren för våldet från högerkuppen, för vilka han utlovade rättvisa och gottgörelse. “Idag hedrar vi minnet av alla dödsfall under denna katastrofala period och även om de skyldiga aldrig gjorde det, ber vi på statens vägnar om de drabbade familjens förlåtelse och vi åtföljer deras smärta”, sade den bolivianska statschefen.

I juli förra året avslöjade en utredning som genomfördes av den nuvarande argentinska ambassadören Ariel Basteiro att den tidigare presidenten Mauricio Macris regering inte bara var ovillig att definiera uppviglingen den 10 november 2019 som en statskupp, utan också stödde den med transporten av krigsmateriel.

Arkiverat hittades ett brev där den bolivianske generalen Jorge Terceros tackar bidraget av ammunition och förnödenheter var den tidigare ambassadören

Normando Álvarez García den samme som, medan Sebastián dog på en privatklinik i La Paz, inte uppfyllde sitt löfte att hjälpa till. En liknande lättja visade konsulära tjänstemän.

Att hedra hans minne, nå sanningen och göra rättvisa är idag ett anspråk från samhället och en oavgjord fråga för de demokratiska staterna i båda nationerna. Det är absolut nödvändigt att nuvarande tjänstemän översätter åtaganden om mänskliga rättigheter till konkreta handlingar.

Sebastián Moro föddes i Argentina under den civil-militära diktaturen ledd av general Jorge Rafael Videla.

Sebastián Moro mördades i Bolivia under statskuppen ledd av Luis Fernando Camacho, Carlos Mesa, Arturo Murillo och Janine Añez.

Sebastián Moro ägnade sitt arbete och liv åt kampen för mänskliga rättigheter, demokrati med jämlikhet, minne, sanning och rättvisa.

Nu två år senare är det dags för rättvisa för Sebastián Moro.

---

A través de este formulario convocamos a organizaciones, personalidades e instituciones de Latinoamérica y el mundo a sumarse al reclamo de justicia por el periodista argentino Sebastián Moro acompañando la lucha por Memoria, Verdad y Justicia para que pueda traducirse en juicio y castigo a los responsables de crímenes de lesa humanidad, entre ellos treinta y siete homicidios durante el reciente golpe en Bolivia. Sebastián es una más de esas víctimas porque su trabajo como periodista expresaba un compromiso político que esa dictadura en ciernes quería silenciar y escarmentar.

Link: https://forms.gle/EUf4fjPLXhEctBvz5